Genom att aktivera vårt inbyggda hjälpmedel kan du:

Med vårt inbyggda verktyg kan du få sidorna upplästa och översatta via dina högtalare, från sidans början till slut, eller valda delar.

vattenfall

Koncession

Som elnätsföretag agerar vi på en naturlig monopolmarknad som övervakas av Energimarknadsinspektionen. För att vi ska få bygga och driva elnät krävs särskilda tillstånd som kallas koncession. Koncessioner utfärdas av Energimarknadsinspektionen och delas in i två olika typer - områdeskoncession och linjekoncession.

För lokalnätet har en nätägare tillstånd och ensamrätt att äga och driva ett elnät inom ett visst geografiskt område. Det kallas för områdeskoncession eller nätkoncession för område.

För transmissionsnätet och regionnätet är tillståndet istället kopplat till den enskilda kraftledningen som ska byggas eller byggas om. Det kallas linjekoncession eller nätkoncession för linje.

Tillståndsprocessen för regionnätsledningar

När en ny regionnätsledning ska byggas måste vi som nätbolag ansöka om linjekoncession hos Energimarknadsinspektionen. Det är en komplex och lång process vars syfte är att med hänsyn till bland annat bostäder, infrastruktur och natur- och kulturvärden hitta den bästa sträckningen och tekniska lösningen för ledningen. 

Vattenfall Eldistribution satsar varje år flera miljarder kronor för att förstärka och förbättra elnätet för att möjliggöra framtidens fossilfria samhälle. Satsningarna behövs för att anpassa elnätet till framtidens behov med växande samhällen och elektrifierad transportsektor och industriprocesser. Som elbolag är Vattenfall Eldistribution också enligt ellagen skyldiga att på skäliga villkor ansluta de kunder som så önskar. Anslutningsskyldigheten gäller för alla typer av elektriska anläggningar, exempelvis hushållsanslutningar, industrianslutningar och anslutning av produktionsanläggningar.

För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år.

Tillståndsprocessen inleds med ett samråd där vi presenterar förslag till sträckningar tillsammans med en redogörelse kring vilka motstående intressen som finns för den planerade ledningen. Samrådet ger möjlighet för den som berörs av ledningen att framföra sina synpunkter på föreslagna ledningssträckningar. I så stor mån som möjligt tar vi hänsyn till de synpunkter som framförs och anpassar vår ledningsdragning därefter.

Det finns olika typer av samråd, undersökningssamråd som hålls med länsstyrelse, kommun och enskilda som kan bli särskilt berörda och avgränsningssamråd som har en bredare samrådskrets med övriga statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd. Det finns även möjlighet att hålla ett kombinerat samråd vilket är ett undersökningssamråd som även uppfyller kravet på ett avgränsningssamråd.

När samrådet är avslutat sammanställs inkomna yttranden i en samrådsredogörelse som utgör underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan.

Till samrådskartan

Innan en ansökan om koncession lämnas in till Energimarknadsinspektionen ska länsstyrelsen pröva om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutar länsstyrelsen att ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en så kallad liten miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. En liten MKB ska innehålla de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Om länsstyrelsen, eller vi som verksamhetsutövare själva, beslutar att ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en specifik miljöbedömning genomföras och en mer omfattande MKB tas fram.

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska identifiera och beskriva alla de direkta och indirekta effekter som ledningen kan ha på människor, naturmiljö, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt.

För att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna av den planerade ledningen tas underlag fram genom flera typer av kartläggning. Information inhämtas från bland annat befintlig geodata, berörda kommuners planer, länsstyrelsens och Naturvårdsverkets databaser över läns- och riksintressen, Riksantikvarieämbetets databas över kulturmiljövärden, Skogsstyrelsens databas över skogliga värden samt Jordbruksverkets databas över ängs- och betesmarker. Även upplysningar och synpunkter från samrådet, samt våra bemötanden på dessa, sammanställs i en samrådsredogörelse, och blir en del av koncessionsansökan.

En ansökan om nätkoncession för linje skickas in till Energimarknadsinspektionen.
En koncessionsansökan ska innehålla information om den sökande, information om den anläggning vi söker tillstånd för och dess lokalisering med detaljerad information om bland annat syftet med ledningen, dess miljöpåverkan, tekniskt utförande och ledningens sträckning.
Flera dokument ska bifogas koncessionsansökan, däribland miljökonsekvensbeskrivning (MKB), inventeringar, teknisk beskrivning och en samrådsredogörelse.

Energimarknadsinspektionen hanterar ansökan och avgör om den ska kompletteras med någon ytterligare information. När ansökan är komplett skickar Energimarknadsinspektionen ut koncessionsansökan på remiss till samtliga berörda myndigheter och sakägare för att inhämta yttranden. Som sökande ges vi också möjlighet att besvara inkomna yttranden till Energimarknadsinspektionen.

Energimarknadsinspektionen prövar ansökan juridiskt enligt ellagen och miljöbalken och beslutar om tillstånd. Energimarknadsinspektionens beslut kan överklagas till nästa juridiska instans, mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolens dom i målet kan i sin tur överklagas till sista juridiska instans, Mark- och miljööverdomstolen, som då beslutar om prövningstillstånd. Nekas målet prövningstillstånd vinner tillståndet laga kraft.

Utöver tillstånd behövs åtkomst till de fastigheter (den mark) som ledningen kommer ta i anspråk. I första hand löses detta genom skriftliga överenskommelser med berörda fastighetsägare (markupplåtelseavtal) som kompenseras med en engångsersättning för upplåtelsen (intrångsersättning).

I de fall det är svårt att hitta en gemensam lösning finns det möjlighet för ledningsägaren att ansöka om ledningsrätt istället för att upprätta överenskommelse med berörda fastighetsägare. Ledningsrätt innebär att Lantmäteriet prövar, samt eventuellt beslutar om, möjligheten att lämna ledningsägaren åtkomst till fastigheterna och vilken ersättning som ska utgå.

Behov av effektiv tillståndsprocess

Tillståndsprocesserna för att bygga nytt eller göra förändringar i det befintliga elnätet är mycket omfattande och det finns många lagar och förordningar, intressenter och miljömässiga aspekter att ta hänsyn till. Omfattningen på dessa processer gör att det tar flera år att få alla de tillstånd och rättigheter som krävs för att få bygga en ny elledning. I takt med att samhället förändras ställs nya krav på utbyggnad av elnätet. Vi är nu mitt i en omfattande omställning av hela energisystemet och utbyggnaden av elnätet är en förutsättning för att vi ska nå klimatmålen. En effektiv tillståndsprocess har en central betydelse i detta arbete.

 

Rätt förutsättningar nödvändiga

Att elnätet moderniseras och byggs ut är avgörande för både klimatomställningen och samhällsutvecklingen. Processerna för att erhålla nätkoncession och övriga tillstånd och rättigheter har förändrats till att bli mer oförutsägbara än tidigare. Samtidigt som myndighetskraven har blivit högre och tillämpningen striktare har utmaningarna med motstående intressen blivit större. Detta har resulterat i längre tillståndsprocesser vilket leder till längre tid innan en ny ledning kan tas i drift.

För att vi ska kunna möta behoven av elektrifiering behöver tillståndsprocessen effektiviseras och ledtiderna förkortas. För att lyckas med detta har flera av regionnätsföretagen tillsammans med Svenska kraftnät sammanställt en lista med ett antal konkreta förslag vilka skulle skapa bättre förutsättningar för utbyggd kapacitet inom transmissions- och regionnäten. Det handlar framför allt om en nationell riktlinje för teknikval på högre spänningsnivåer, ett ökat system- och beredskapsperspektiv samt riksintresse för energidistribution.

Förslagen finns att läsa i en skrivelse som lämnades över till Energi- och digitaliseringsministern i januari 2021: 

Förslag till åtgärder för att säkerställa utbyggnaden av elnätet