På bild: Yvonne Ruwaida, Vattenfall Eldistribution

Varför beslutade Vattenfall att delta i CoordiNet?

– Vi tog initiativ till att starta konsortiet som står bakom projektet utefter de erfarenheter vi hade att jobba med kapacitetslösningar bilateralt, dvs att skriva avtal med en kund i taget. Vi såg att det behövdes utveckling på området. Vi ville hitta lösningar på hur olika typer av kunder kan bidra till att skapa flexibilitet på energimarknaden, och hur vi kan skapa marknadsplatser för detta. Vi såg behovet av, och nyttan med, att kunna ha en öppen marknad för olika typer av kunder för att få en mer effektiv användning av elnätet.

Vad betyder det för Vattenfall Eldistribution att medverka?

– Det betyder mycket för oss att arbeta tillsammans med våra partnerbolag för att skapa framtidens energisystem och ett smart elnät. Vi kan troligtvis också få en effektivare användning av energisystemet vad gäller värme och el vilket skapar en resurseffektiv elanvändning. Det är positivt att våra kunder kan sälja sin effektflexibilitet i framtidens moderna energisystem.

Vilka förväntningar har du på projektet?

– Att vi får ett smartare elnät som kan använda och ta tillvara våra kunders effektflexibilitet och att vi därigenom får en mer effektiv användning av elnätet. Det är en lång resa att både planera och utveckla elnätet, drifta den flexibilitet som skapas i elnätet och utveckla affärsmodeller som fungerar, samt att utveckla de tekniska stödsystem som krävs för att kunna mäta. Min förhoppning är att vi kan ta emot effektflexibilitet av olika typer, såsom värme, kyla, fläktar, elpannor, energilager och reservkraft

– Projektet är en del av den digitalisering som nu sker inom elnätsverksamheten, där vi använder nya och gamla systemstöd på ett nytt sätt, artificiell intelligens för att prognostisera kapaciteten i elnätet, och realtidsmätning av elanvändningen. Det här projektet är en viktig pusselbit för att få framtidens smarta elnät.

På bild: Sara Johannson, GEAB

Varför är Gotlands Energi med i projekt CoordiNet?

– GEAB är med i projektet som ett led i Energipilot Gotland som tagits fram av Energimyndigheten. Där har GEAB fått i uppdrag att se över hur flexibla kunderna kan vara i sin elanvändning, exempelvis under olika tider på dygnet, samt undersöka huruvida en marknadsplats kan vara en del i att utnyttja effekten i elnätet mer effektivt.

Vad kommer det betyda för Gotland?

– Vi hoppas kunna få en levande marknadsplats där köpare och säljare av el möts, och på så sätt bidrar till en effektivare elanvändning för hela Gotland. Vi hoppas att marknadsplatsen kommer skapa möjligheter för nyetableringar, både vad gäller uttag på elnätet, dvs elkonsumtion, men även inmatning av elproduktion från förnybar energi som sol- och vindkraft.

Vilken effektflexibilitet tror du finns på Gotland?

– På Gotland skulle elpannor kunna kopplasav eller på efter elnätets behov. Elpannor finns i många tillverkande industrier bland annat och kan tillverkningen styras till timmar då effektbehovet i nätet är mindre så finns det stora vinster i det. Många Gotländska hem har också värmepumpar som skulle kunna aggregeras till en större enhet och på så vis kunna styras i samma syfte som elpannor.

– Gotland har idag en hel del vindkraft installerad i nätet och på grund av den begränsade överföringskapaciteten vid vissa specifika tillfällen så har Gotlands Elnät tillsammans med Gotlands Vindelproducenter tagit fram ett system för att styra ner all installerad vindkraft. Detta sker per automatik från Gotlands Elnäts driftcentral och har medfört att vindkraftverken kan få producera vid kritiska driftlägen då de utan styrning förmodligen fått stänga av sina verk helt.  Frågan är om vindkraften i framtiden kan sälja tjänster till elnätet.

På bild: Kristina Starborg, Uppsala kommun

Varför är Uppsala kommun med i projekt CoordiNet?

– Kapacitetsutmaningen i elnätet har allvarliga konsekvenser för många av Sveriges kommuner Om vi inte löser situationen kan det betyda minskade arbetstillfällen och komplikationer för tillväxten. För en expansiv kommun som Uppsala med till exempel nya stadsdelen Bergsbrunna som är Uppsalas största stadsbyggnadsprojekt någonsin blir utmaningen extra tydlig.  Utmaningen kräver att många aktörer prioriterar effektfrågan och agerar snabbt. Kommunen tar därför rollen som en aggregator för sin egen verksamhet i projektet för att visa att arbete med effektflexibelt är viktigt och fullt möjligt.

Vad kommer det betyda för Uppsala?

– Den lokal kapacitetsmarknad som vi skapar i CoordiNet kommer att ge en ekonomisk signal som har saknats och kan trigga igång många aktörer. Arbetet för att skapa testbäddar för flexibilitet är redan i gång och vi ser nu att flera aktörer ställer upp och visar stort intresse att delta på marknaden. Marknaden är en viktig pusselbit i utvecklingen av Uppsalas energisystem. 

Vilken effektflexibilitet tror du finns i Uppsala?

– Det finns många källor till flexibilitet i Uppsala bland annat laststyrning från industrikunder och aggregerad effekt i styrning av värmepumpar, elvärme och laddstolpar. Dessutom finns kapacitet från reservkraft, kraftvärme och batterier.